Tuesday, February 27, 2007

Friskolor och ojämlikhet

Några rektorer intervjuas i DN idag och kräver att deras villkor till större grad skall likna friskolornas. Det citat som får mig att reagera och tänkta till är:

"- Att bilda friskola kan bli den yttersta konsekvensen. Med krympande medel klarar vi inte att agera på dagens konkurrensutsatta marknad, säger Lars Brandt, rektor för Norra real."

Och senare i texten säger Lennart Kågestam rektor för södra latins gymnasium:
”Jag hoppas verkligen att vi kan åstadkomma en förändring, för våra elevers skull. Risken är annars att vi halkar efter i den snabba utveckling som pågår.”

Notera att detta är de kommunala skolor i Stockholm som har högst popularitet och inte har några som helst problem att fylla upp sina linjer. Varför är det just dessa skolor som vill bilda friskolor och som tycker sig ”halka efter i konkurrensen”? Varför klagar inte rektorn för Tensta eller Skärholmens gymnasium och vill ombilda? Och varför finns det snart inga kommunala skolor kvar i Bromma? Jag är inte helt insatt i frågorna men jag skulle kunna tänka mig att svaret ligger i att dessa skolor får mindre pengar än sina ”konkurrenter(?)” i de fattigare bostadsområdena. När de skolor som har det bra förspänt blir friskolor kan de undgå kommande besparingar och på så sätt frigöra resurser till de skolor som redan klarar sin uppgift bra. Märk väl att det är ”konkurrensen” som får skolorna att vilja agera så här och jag tror inte att de syftar på de kommunala systerskolorna utan de nya friskolor som har etablerats. Dessa skärper konkurrensen och tävlan, framförallt om de bästa eleverna. Få är de friskolor som etablerar sig i fattiga bostadsområden och vill undervisa de minst motiverade eleverna.

Utvecklingen går mot de system som finns i många andra länder som tillexempel USA där offentliga skolor är det som blir kvar endast är för dem som inte har råd med friskola. I det svenska fallet med skolpengssystemet så blir de offentliga skolorna kvar för dem som inte kan komma in på de bra privatskolorna, kanske utan att dessa skolor får mer resurser. I stället vill skolborgar rådet Lotta Edholm satsa pengarna på elitskolor.

Som Socialdemokrat kan tyckas att är ett ställningstagande för en resursfördelning där de svagaste eleverna får mest självklart. Det tycks dock som en fördelning där de skolor som behöver mest pengar får mest pengar är svårförenligt med ett skolpengssystem där varje elev har en bestämd summa pengar. Många socialdemokrater är för friskolor men det är nog dags att inse att vi inte kan klara av vår jämlikhetssträvan om utvecklingen fortsätter i denna riktning.
Min lösning är: Förstatliga den kommunala skolan och sätt upp hinder för nybildade av friskolor. De senare behöver också bättre regleringar för att dessa skolor inte skall utgöra ett allvarligt hot mot jämlikheten. Så garanteras en likvärdig skola i hela landet.

Jag hoppas att min klubb och mitt förbund är med mig när vi diskuterar dessa frågor under behandlandet av det allmänpolitiska programmet.


Läs också Magnus Ljunkvists inlägg så skulle staden


Anton Andersson

1 Comments:

At 6:17 AM, Anonymous Anonymous said...

Ja, utvecklingen är på väg åt helt fel håll!!
Hur förenar man en skola som mötesplats för alla med en möjlighet för lärare och elever att tillsammans utveckla sin skola - utan att det blir för mycket centralstyrning av detaljer. Tror inte det är några problem. Skulel själv vilja ha maximal blandning på alla skolor, inga gräddfiler någonstans. Och inga friskolor som får handplocka just sina små grupper. Mera bussning! Om man inte får mötas i skolan och lära sig att umgås med olika personer från olika hem, hur ska man då kunna göra det sen?
Liba

 

Post a Comment

<< Home