Om etik, system och Lövdéns affär

Bakgrunden är att en föredetta bostadsminister köpt loss en lägenhet som han förvärvat genom politiska kontakter. Genom detta gör han, på grund av bostadsmarknadens situation, ett miljonklipp. Mer att läsa och om de olika turerna av kritik finns bland annat hos SVT.

Jag kommer in på ämnet efter att ha läst Ali Esbatis krönika i Flamman. Han kommenterar den allmännna medie bilden av affären där poppulära ord är hyckeleri och dubbelmoral. Han menar att:
"Infallsvinkeln är principiellt farlig. Man bör akta sig för förväntningar på att politiska företrädare ska vara föredömen i moraliskt avseende, vad det nu är, eller krav som reses på att människor agerar i enlighet med hur de skulle önska att det var ordnat i samhället. Det om något bäddar för en märklig syn på politisk kamp – och för all del rejält med hyckleri."

Artikeln är läsvärd och jag tänkte spinna vidare på det resonomanget. De försa frågan som kommer upp är om man måste "leva som man lär". För att besvara denna fråga behöver man enligt mig besvara en annan fråga nämligen om man inte kan vara en del av en struktur man samtidigt arbetar med att bekämpa och att förändra.
Kan jag tillexempel inte samtidigt vara en del av patriarkatet i betydelsen den struktur som upprätthåller den manliga maktdominansen. Genom mina kommentarer framför TV:n om vad som är manligt (i betydelsen possitivt) samtidigt som jag genom ordoch handling försöker vara feminist och kämpa för jämlikhet mellan könen.
Ett annat exempel är att vi föds in i en del av världen som kan sägas förtrycka en annan. Detta ger oss ingen arvsynd. Det innebär inte heller att varje handling vi utför måste leda till den rättvisa som man kanske eftersträvar. Men om vi anser att det finns en orättvisa så måste vissa av de handlingar vi utför leda till att en utjämnad rättvisa.
Detta är natruligtvis min personliga syn på moral men den kan kanske vid eftertanke låte rimlig för någon annan. Vissa krav kan ställas på människan att handla moraliskt men dessa krav kan inte inebära att vi handlar "rätt" i varje situation.
Nästa del för mig är att inse att på grund av de begränsade krav som kan ställas på en människa är det mest effektiva sättet att påverka är att skapa ett rättvist system. Följden blir att kampen för att förändra systement måste bli överordnad den individuella kampen.

Det är lätt för borgarna att kritisera vad som brukar kallas "affärer" eftersom deras utgångspunkt är att systemet skall bygga på att människan handlar moraliskt i varje situation. Med den värdsynen blir det naturligtvis mer intressat att klaga på att en människa inte handlar moraliskt i stället för att klaga på ett system som har dessa drivkrafter för omoraliskt handlande. De tycker ju i och för sig inte att det är omoraliskt om någon kapitalist hade gjort samma typ av affär. Det vill säga få något pågrund av sin härkommst och sedan uttnyttja "marknaden" för att göra mer pengar. Det omoraliska i deras ögon är naturlligtvs att det är en politiker som motarbetar systemet som samtidigt använder det för egen vinning.
Att göra som Mannen, Kappitalisen, de boende i" i-värden" eller Lövdén är naturligtvis fel och en del av skullden skall läggas på individen. Men den största skullden ligger i systemet och det är framförallt där vi ska förändra.